Sådan mor, sådan dotter.

Förklarar situationen här istället, dte kom ut aningen fel på fejjan (som vanligt). Typ en 18-tiden så skedde de en krock här i korsningen framför mitt hus, en stadsjeep hade krockat med en mini ford (ka?). Som tur såg det inte ut att vara något allvarligt, brandbilen kom å de gjorde rutingranskning för brandfara osv. Men när de skulle flytta på dendä fjuttiga forden så var de hela 5 brandmän som skuffade, for lite framåt men sen skurrade den tillbaks. Då kläcker mamma ur sig något fräckt som en fnysning och något i stil med "Hah, behöver di faktiskt 5 personer för att flytta något sånde fjuttigt". Denna kommentar störde mig, den störde mig så enormt för att jag innerst inne satt och stirrade ut genom fönstret och tänkte en liknande tanke. NEEEEJ, jag som lovade och svor att jag aldrig skulle bli som mamma.