"jag tror han känner igen dig"
- visst blir man glad men på samma gång slås man vid tanken att man inte är där tillräckligt mycket, skulle göra allt för att kunna finnas där för hela familjen. Det är först nu jag förstår vad Sara menade med att det är tungt att vara bort från hennes lilla Aliyah. Men gör mitt bästa, på lunchpausen drog jag, syster och Eli iväg till en uteservering. rekomenderar verkligen kirjakavhila.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar